Way to go..

Svea har idag fått prova tre nya smaker. Havregrynsgröt, blodpudding och vindruvor. Allt föll damen i smaken. Mycket bra, eftersom hon ratar det mesta vi bjussar på. Det hon äter och gillar i övrigt är barnmatsburkar med pasta och köttfärssås typ, allt annat gör hon elaka grimaser åt. Så dagens smaker var ett riktigt framsteg.

Fina ungar pryder Vi Föräldrar!

Kräftor är najs!

Nu har vi varit på kräftskiva två helger i rad. Och det är ju så gott! Och tillbehören är ju fina de med! Men samtidigt känns det mer än nog att ha käkat två gånger, jag tycker egentligen att det räcker med en gång per år. Förra veckan käkade vi lågpriskräftor, igår egenfiskade Hjälmare-kräftor. Ja, man kände skillnad. Och båda veckorna har vi stått för efterrätten, förra veckan hallon- och kardemummakaka, igår marängsviss. Slurp!

Bondeloppis

Imorgon är det stor loppis på Bondegatan! Jag laddar för fullt! Me love!

Ett försäkringsärende

Idag när vi kom hem så lyste frysen rött. Allt i frysen var helt upptinat. Och vår frys är alltid alltid proppfull. Nu hade vi laddat upp med massa lax, kyckling och annat dyrt. Bara att slänga. Puts väck! Jäkla skit.

Finmiddagar

Idag har jag varit hemma hos Jenny och avnjutit en middag och fika helt själv- utan barn och utan man. Jag vet inte när det hände senast. Många år sedan! Oavsett hur längesen det var så var det oerhört trevligt, och gott!

Igår var jag också på finmiddag, på Och Himlen Därtill i Skatteskrapan. Avsmakningsmeny med fem rätter och med olika drycker. Mycket bra det också. Stockholm från ovan var verkligen good!

Och imorgon blir det bio med tjejerna! Och hela dagarna sitter jag i möten angående det nya teamet och nya arbetsuppgifter. Fullt upp nu när Marcus och kidsen är borta i några dagar alltså.

Bebisnytt!

Igår föddes Martin och Annas lilla tjej! Nu är Svea inte ensam flicka på den sidan i familjen längre. 3 400 g och 50 cm och än så länge onamnad! Så mysigt!

Accesskort

Jag har precis varit iväg och köpt mig ett SL-access kort. Första gången jag har ett sånt. Jag har en del ärenden i stan i veckan och är billös stor del av veckan också så jag kommer att nyttja SL en hel del.

Köpte således ett sju-dagars kort. Och fick välja färg. Lila blev det. Jag valde rött, men hon i spärren lyckades inte ladda det så jag fick ett lila istället. Och sen behöver jag visst bara ladda på det igen närhelst jag önskar fler dagar. Nu valde jag ju bara sju dagar och det är ju inte så svårt att hålla reda på.

Men om jag skulle ha valt 30 dagar, hur sjutton ska man hålla reda på när det är sista dagen? Finns ju inget på kortet som antyder hur lång tid man har kvar. Kanske visas det på displayen när man blippar kortet...? Vi får väl se...

Take turns

Nisse är piggo idag. Det är bara på nätterna som han hostar och snörvlar. Däremot har lillasyrran sjuknat till. Hon är genomförkyld och har feber. Och hon är så liten och ynklig. Första förkylningen!

Here we go again!

Efter en vecka på dagis (som han f.ö inte är särskilt förtjust i...) så har Nils drabbats av en megaförkylning och skorrhosta. Fy och blä! Hoppas på snabb kurering för ikväll är vi bjudna på kräftskiva.

9 månader gånger 2

Nils 9 månader


Svea 9 månader

Nattvandrare

Inatt vid 1-tiden så vaknade vi av att Nisse stod och glodde på oss. Blev väldigt paff. Han sa att han ville sova hos oss, hoppade upp i sängen och bökade som bara den. Efter fem minuter bar Marcus in honom till sitt rum igen, han somnade som en stock.

Detta kan tyckas normalt men hos oss är det så ovanligt konstigt. Nisse har nämligen aldrig gått upp ur sängen själv på natten eller på morgonen. När han vaknar så hojtar han tills någon av oss går dit. På kvällarna går han ibland upp men det är ju för att han inte vill sova. Men på natten har han aldrig rört en fena förr. Vi får se om detta var en engångsföreteelse eller om det händer inatt igen.

Observerat av en cyklist

Idag har jag cyklat till jobbet. Det tog 22 minuter dit och 17 minuter hem. Ditvägen var i motvind och det var riktigt jobbigt. Jag var tvungen att sitta och pusta ut när jag kom fram till kontoret.

Jag såg säkert 150 andra cyklister ute idag. Det vimlade av dem. Jag blev bara omkörd av tre, själv körde jag inte om någon. Merparten av alla såg ut som de var med i något cykelrace, fokuserade blickar och superfart på tramporna. Och så var det en del med såhär snajdiga hjälmar, då såg de ännu snabbare ut. Av alla jag mötte så var det bara tre personer som inte hade hjälm.

Många hade också reflexväst. Jag kan tycka att det är aningen överkurs. Det är ju ändå sommar ett tag till och ljust ute. Fast jag vet ju inte, det kan ju hända att de personerna skulle jobba sent och cykla hem i mörkret. Jag såg också en karl som cyklade med tre småungar. De vinglade hit och dit och den yngsta såg inte ut att vara mycket äldre än Nisse. Herregud, hade jag aldrig pallat. Har fullt sjå med att hålla reda på mig själv och inte cykla ivägen för någon.

Jag gör det nog imorgon igen. Men inte på fredag för då ska jag till banken på eftermiddagen så då hinner jag inte.

Ny prenumeration

Min mamma prenumererar på Allers. När vi är där så tycker Nisse om att som han säger att lösa barnkorsordet och göra "finn fem fel". Korsordet fattar han inte hur man löser, men han kikar lite på det. "Finn fem fel" är han däremot en fena på.

Idag blev han oerhört glad när han kom hem från dagis och såg att det låg en Allers i hallen. Han har visst fått en prenumeration på några nummer av mina föräldrar. Nisse tog tidningen, rusade in i vardagsrummet och slog upp barnsidorna. Jätteglad. Tack till mormor och morfar hälsar en glad kille!

Ann Rule rules!

Hennes böcker är de bästa! Ann är en f.d polis från Seattle som fick i uppdrag att skriva om en seriemördare. Det visade sig när han avslöjades att seriemördaren var Ted Bundy och att han var god vän till Ann Rule. Hennes berättelse om honom fick multiuppmärksamhet då hon skrev personligt om honom.

Efter den boksuccén slutade hon som polis och ägnade sig åt att skriva true crime böcker på heltid. Eller på heltid vet jag inte, hon kanske gjorde annat också- men hon var iaf inte polis mer.

Och nu har jag plöjt en hel del av hennes böcker. Just nu: If you really loved me,

Beskrivning från adlibris:
David Brown was the consummate entrepreneur: a computer wizard and millionaire by age thirty-two. When his beautiful young wife was shot to death as she slept, Brown's fourteen-year-old daughter, Cinnamon, confessed to killing her stepmother. The California courts sentenced her harshly: twenty-four years to life. But in the wake of Cinnamon's murder conviction, thanks in part to two determined lawmen, the twisted private world of David Brown himself unfolded with astonishing clarity -- revealing a trail of perverse love, twisted secrets, and evil mind games. A complex and often dangerous investigation suggested a horrifying scenario: was the seemingly bland David Brown really a stone-cold killer -- who convinced his own daughter to prove her love by killing for him? A man who turned young women into his own personal slaves, who collected nearly $1 million in insurance money, and married his dead wife's teenage sister, David Brown was a sociopath who would stop at nothing...a deadly charmer who almost got away with everything.

Snäppet bättre men ändå dåligt

Idag glömde jag bara strumporna. En klar bättring!

Svenska folket har ingen smak

Det är för mig helt ofattbart att skrutt-Lars-Winnerbäck fortfarande ligger som nummer 1 på svensktoppen med "Om du lämnade mig nu". Helt ofattbart. Karln är ju så dålig.

Våra små blivande bibliotekarier

Jag har alltid älskat att läsa böcker, och har periodvis gjort det ganska mycket och ibland lite mindre. Jag lärde mig läsa när jag var fem år och fick ha högläsning för de andra barnen på vilostunden på mitt dagis.

Vi har alltid läst mycket för Nisse (för Svea har vi inte börjat ännu i någon större utsträckning. Och för mig (och för Marcus också såklart även om han säkert hade sett att deras fotbollsintresse varit större) är det så skoj att se att båda våra kids verkar älska böcker.
Nisse vill hela hela tiden läsa, eller bläddra i böcker (blir aningen tjatigt iofs) och Svea storgillar att sitta och prassla och bläddra och ha sig hon också. Hon ratar andra leksaker och väljer gärna böcker först.
Nisse är på god väg att börja läsa. Han läser ord med tre och fyra bokstäver och tragglar sig igenom en del med fem bokstäver. Men han är så otålig (undrar vem han ärvt det av...?) så han ser hellre att vi läser så att det går fortare. Kartbok är ju också en favorit. Han kom idag bärande på vår stora atlas och ville att han och jag skulle sitta och titta på Sverige i kartan, och så tittar vi på orter där vi känner folk och så tittar vi på världshaven och flaggor och allt. Jättekul har vi, jag och Nils-lillgammal.
En vanlig syn hemma hos oss.

Dramatiska minuter på museet

Idag var vi på Tekniska museet med Johanna, Fredrik och Leo. Vi gick alla runt och kikade och testade experiment och plötsligt var Nisse borta. Från att ha varit hos oss till spårlöst försvunnen på en sekund.
Jag ropade och kollade lite och tänkte att han var väl någonstans nära, men jag kunde inte hitta honom. Marcus började också leta, jag tänkte att han kanske stängt in sig i något litet hål eller krypin och fastnat där och inte får luft... och ja ni vet alla knäppa tankar. Snart letade både jag, Marcus och Fredrik medan Johanna kollade Svea och Leo.
Men vi hittade honom inte. Så jag och Marcus sprang mot receptionen för att efterlysa honom. På väg dit mötte vi en karl som pekade mot receptionen och sa "han är där" och sen hörde vi meddelande i högtalarna- "Pappa Marcus och mamma Annelie kom till receptionen där Nils väntar". När vi kom dit satt han på receptionsdisken och pratade med personalen.
Han verkade inte något vidare bekymrad över sin situation, han sa bara "jag ropade efter er och Leo överallt, men jag kunde inte hitta er. Men sen kom jag till tanten här och hon ropade i mikrofonen och då kom ni. Tanten frågade vad jag hette och vad ni hette, men hon frågade inte vad Leo hette!"
Han var ingen ledsen alls och sa typ närmast förnärmad att "nej, jag var inte ledsen och jag grät inte". Så det lilla äventyret slutade lyckligt, men shit vad skraj man hinner bli på kort stund.
Busar med syrran i vagnen efter avslutat äventyr.

Må-bättre-mål!

Ett:
Ha med matlåda till jobbet. Äta i restaurangen max en gång per vecka.

Två:
Träna på jobbets gym.

Tre:
Cykla till jobbet.

Status:
Har haft med matlåda varje dag. Det har funkat bra. T.o.m idag när jag bara hade med fil och müsli så var det gott (och sen fick vi cheesecake på eftermiddagen när vi hade en avtackning...prima!, gjorde nog att fillunchen kändes lättare- annars kanske jag hade blivit superhungrig på em)
Idag var jag på gymmet första gången. Crosstrainade lite och körde mitt träningsprogram som jag fick av PT:n. Dock hade jag glömt både strumpor och deo så det var inte tiptopträning, snarare lite sunkträning.
Cyklar inte. Jag kan bara inte med att sätta mig på cykeln. Jag tar bilen. Får se hur det blir nästa vecka.

Tolv veckor

Nisse har sommarlov denna vecka också. Nästa vecka är det tillbaka till dagis efter tolv veckors ledighet. Och till en ny avdelning också- för stora barn. Det är nog bara att inse att en sån här lyxlångledig sommar som vi har haft i år kommer nog aldrig åter..

U2

Recension av förra helgens konsert:
Betyg: 4+
Längd: 2.15
Bäst under konserten: Allsång, Moment of surrender och den coola scenen!
Sämst under konserten: De låtarna som jag inte kände igen.
Kändisspotting: Andre Pops
Förband: Snow Patrol. Och de var superbra. Har tidigare lyssnat en del på en låt som heter Run tror jag. Grym!
Mycket: Gravida damer och vita flaggor att vifta med.
Lite: Öl

Min favorit:

Tricks a la Svea

1. Klappar händer
2. Vinkar
3. Sätter upp händerna i luften när man frågar "hur stor är Svea"?
4. Säger "titta"

Vid gott mod

Första dagen avklarad. Och jag kan säga att det känns inte som jag har varit borta alls. Same same but different. Men det känns bra att vara tillbaka!

12 timmar kvar

och typ då loggar jag in på jobbet igen. Det ska bli kul att komma tillbaka men samtidigt hade jag gärna varit ledig en eller två veckor till, känns som att jag ska tillbaka till jobbet medan alla andra semestrar.

Sammanfattningsvis har föräldraledigheten gått fort, jag har haft en snäll unge men ganska lite att göra om dagarna- förra gången hade jag kompisar som var hemma samtidigt. Denna gången tajmar ju alla vänner in sina knoddar under kommande höst.

Nakenbadare

Idag var vi på badstranden nästan hela dagen. Det var jättetrevligt och skönt i vattnet och bra sällskap och så vidare. Men jag fattar inte varför det är så mycket nakna ungar överallt? Varför kan de inte ha badkläder?

Jag skulle inte ha mina ungar nakna sådär publikt, man vet aldrig vad det lurar för pedofiler i vassen. Plus att jag är inte intresserad av att se massa nakna ungar, de kan vara nakna hemma och påklädda ute bland folk. Så det så!

Bilder från Vinön

Fick några bilder av min svägerska från när vi var och hälsade på dem på Vinön för ett par veckor sedan.

Fina familjen

Svea, Allan och Nisse

Nisse, Ture, Svea och Allan åker skrinda.

Allan och Nisse.

Tillbaka till verkligheten

Den här sommaren har varit rekordlågt i antal blogginlägg från mig. Nu är det ändring på det för nu är vi tyvärr hemma igen.

Besök hos nyfödd

Här är lilla Molly med mamma Maria och jag med giganten Svea.

Molly!

Något av de allra bästa nyheterna man kan få är ju bebisnyheter. Igår fick vi sms att Maria och Joakims lilla Molly äntligen kommit. 4280 g och 53 cm lång. Nu ser vi fram emot att få träffa underverket och höra mer.